And yet another one
Som ett hårt slag i magen, en kniv i hjärtat och tårarna kommer som ett brev på posten. Får jag höra en endaste gång till att jag är bra men någon annan är bättre. Så lovar jag och svär att jag tar min väska och lämnar. Är stan full av idioter eller dras dom bara till mig? Känner mig knäckt och allmänt less faktiskt. Folk som inte förtjänar det dom har och här sitter jag sviken igen. Känner mig faktiskt som Charlie i filmen good luck chuck! Den som kommer efter mig är den som duger....
Kommentarer
Trackback
